Sanna Fries med familj
Sanna Fries
Sanna Fries gifte sig 1862 med professor August Almén (1833-1919). Hon var en skicklig svamptecknare och sju av hennes originalteckningar finns i Uppsala. De fick åtta barn av vilka fyra uppnådde vuxen ålder.
Sanna Fries och August Alméns barn
- Christina (Ina) Almén (1863-1938)
- Anna, Elisabeth Almén (1865-1870)
- Elias, Alfred Almén (1867-1875)
- Sally, Junia, Augusta Almén (1869-1875)
- Tore, August Almén (1871-1919) Professor i juridik, justitieråd
- Hilma, Elisabet Almén (1878-1972) gift med Carl Edvard Theodor Sterky (1871-1946), krigsråd
- Sanna, Augusta Almén (1879-1880)
- Gunhild, Friesia Almén (1882-1954) Rektor vid Brummerska skolan, Stockholm
Tre av barnen: justitierådet Tore Almén och hans systrar Gunhild och Christina (Ina) var ivriga släktforskare. Efter broderns död tog Gunhild över materialet och arbetade vidare, vilket bland annat resulterade i utgivningen av Elias Fries-släktens historia som kom ut 1945, med tillägg 1953. Ina Almén bidrog med värdefulla minnesanteckningar. Nr 1, 4, 6 i föreningens skriftserie har författats av Ina Almén och finns här att läsa digitalt.
På Uppsala Universitetsbibliotek finns ett omfattande arkiv kallat Det Alménska släktarkivet.
Tore Almén
Ina Almén
Ina Almén – pionjär inom kvinnligt företagande
Ina Almén medverkade i grundandet av företag med kvinnor som ägare. Det mest kända är Kvinnornas Andelsförening Svenska Hem som öppnade sin första butik i Stockholm 1905, där hon sedan blev verkställande direktör. Svenska Hem blev känt genom en serie i TV 2013 med namnet Fröken Frimans krig. Efter en konflikt 1910 lämnade hon Svenska Hem och startade ett skolhem för handikappade barn på Lidingö.
Ina Almén var nära vän till Selma Lagerlöf, Karolina Widerström, Anna Whitlock och andra kvinnliga pionjärer. Hon var medlem av Nya Idun och valdes också in i Iduns kvinnliga akademi.
Hilma (gift Sterky), Ina och Gunhild Almén. Fotot hittat på Munkebo gård 2013
Minnen från Brevik på Lidingö och Hilma Sterky
Gertrud Sterky, född 1917. …och mina svärföräldrar köpte villan här 1906 av en herre som hette Lagercrantz. Då betalade de för hela stora tomten 21.000 kr. Tomten är cirka 10 000 kvadratmeter, två tunnland….. min svärmor, Hilma Sterky, f Almén. Hon levde på Brevik till hon var 94 år och hade varit med från början. Sterkys hade den första telefonlinjen in till Stockholm. Nr 1 hade markisen på slottet och Sterkys hade nr 2. I köket fanns bara en vedspis. Efter tio år ungefär byggdes en lekstuga och den var inrättad så att pojkarna fick ett slöjdrum och flickorna ett litet kök. Så var det ett strykrum på baksidan och vinden blev torkrum för det gick ju åt väldigt mycket tvätt. Svärmor berättade att varje gång hon hade främmande som kom bara över en natt så fick de avsluta besöket med att bada tillsammans med sina lakan. Det behövdes ingen tvätt, det räckte med att doppa dem i det salta vattnet.
Ur: Brevikshalvöns historia – i skuggan av en markis av Maj-Britt Faith-Ell och Inga-Britt Bildt
Föreningen bildades 1929 och har till syfte att vårda minnet av den berömde svampforskaren Elias Fries samt att främja sammanhållningen av hans ättlingar.
Copyright @ All Rights Reserved