Ättlingar i Svenskt porträttgalleri

Svensk porträttgalleri XIII. Läkarekåren (biografier af A. Levertin) /145 Projekt Runeberg (1895-1913) Author: Albin Hildebrand

Magnus Fries

Magnus Fries var professor i nordisk skoglig växtgeografi. Hans far var professor Robert Fries och också han botaniker. Han var föreståndare för Bergianska stiftelsen i Stockholm 1915-1944. Nedan finns en artikel skriven av professor Rolf Santesson efter Magnus Fries död 1987.

Om gården Näverkärr

På en intressant informationstavla om gården Näverkärr (mellan Kungshamn och Lysekil) kan man också läsa om Magnus Fries insatser för skogsvård och om Calla Curman, gift med Carl Curman. Tavlan är godkänd av Västkuststiftelsen och ägaren till Näverkärr, Ingeborg Benjour.

Robert Fries – jubeldoktor 1955

Nedan en artikel i SvD 1955 då Robert Fries blev jubeldoktor - som den 4:e rad i släkten Fries.

Maja Reichard

Maja Reichard, ättling till Thore Fries, satte världsrekord och vann en guldmedalj i 100 meter bröstsim i London Paralympics 2012.  

Hon tävlade i klassen för synskadade. Maja Reichard tog också sitt femte internationella mästerskapsguld på 100 bröstsim den 4 augusti 2014.

Några av släktens konstnärer

Ulla Fries, Kopparstick

Ulla Fries

Ulla Fries är känd som en av landets främsta grafiker. På senare tid har hon också börjat skulptera. Som en röd tråd genom konstnärskapet går precisionen i utförandet och skärpan i iakttagnadet. Med ömsinthet, humor och omsorg frammanar Ulla Fries, med naturen som utgångspunkt, livets olika stämningar i sina verk. Leif Zern skriver (i baksidestexten till Graverat av Ulla Fries):

"I Ulla Fries bildvärld möter betraktaren ofta djur med fjäll och hårda skal. En värld som är både välbekant och främmande. Finns dessa varelser i verkligheten, lever de eller är de döda?
Vi befinner oss på gränsen mellan det förklarliga och det oförklarliga, mellan det mänskliga och det icke mänskliga..."
Ulla Fries teknik kan jämföras med en musikers absoluta gehör. Allt är är exakt återgivet, ingenting ungefärligt, och bakom denna strävan att se så tydligt som möjligt ligger också ett intresse för filosofiska frågor.

Hon finns representerad på Moderna Museet, Gustav VI Adolfs Samling.Uppsala, Göteborgs, Norrköpings, m.fl. konst och länsmuseer i Sverige,Kiasma, Helsingfors, Åbo museum. Alvar Aalto Musem. Nasjonalgallerit, Oslo, National Gallery of Australia. Bibliotheque Nationale Paris, samt British Museum, London. 

Ulla Viotti, Bibliotek -Sarkofag 2008, Görvälns Slotts skulpturpark

Ulla Viotti

"Ulla Viotti har under ett långt konstnärskap hunnit med att utforska keramikens språk, lerans och teglets väsen och inte minst den mänskliga historien i sina verk. Från de tidiga årens etruskiskt inspirerade brukskeramik har hennes vandring tagit henne in i en konstnärlig värld av landskapsskulpturer, gravhögar och gåtfullt ruvande arkitektoniska offentliga utsmyckningar." (Örebro läns museum/Digitalt museum). Hon har donerat ett representativt urval av sitt konstnärskap med elevarbeten, reliefer och större skulpturer till Örebro läns museum.  

Ulla Viotti är representerad med ett åttiotal permanenta skulpturer i offentlig miljö runt om i Sverige. Bland annat har hon gjort naturstensgolvet Golvets trasmatta till riksdagens nya bibliotek i Stockholm. Hon finns även representerad vid ett fyrtiotal internationella museer världen över.

Läs mer om Ulla Viotti. 

Jubeldoktorer

Ännu en tidningsartikel från 1955 från en okänd tidning som handlar om släktens fyra jubeldoktorer.

Tore C.E. Fries fenologiska linje återinvigd

Anders Fries

Året var 1917 och en forskningsstation för naturvetenskaplig forskning hade nyligen etablerats i Abisko 20 mil norr om polcirkeln. Malmbanan mellan Kiruna och Narvik var ganska ny och i Europa pågick första världskriget. Just då gav sig Tore C.E. Fries, sonson till Elias Fries, i kast med en 3-årig forskningssatsning som nu 100 år senare kan belysa viktiga frågor om klimat­förändringarnas effekter på fjällvegetationen. Förändringar som är väl synliga för besökare i fjällen och i hög grad påverkar människor som har sin utkomst i dessa trakter, då speciellt samernas möjlighet till renskötsel.

Tore var professor i botanik i Lund men hade redan tidigare verkat i norr i bland annat renbeteskommissionen som tillsattes efter upplösningen av unionen mellan Sverige och Norge. Han var dessutom föreståndare för Abisko naturvetenskapliga station 1917-1921.

Det Tore gjorde var att upprätta en så kallad fenologisk stig från Abisko upp på fjället Nuolja, en höjdskillnad på nära 800 meter. Utefter stigen fastställde han 78 observationspunkter, var och en markerad med en rejäl trästolpe med metallbricka med punktens nummer. Många av dessa stolpar står kvar än idag. Under tre år gick Tore uppför sluttningen var tredje dag under vegetations­perioden. Det blev totalt ca 150 turer och under var och en av dessa registrerade han vid varje observationspunkt datum för definierade utvecklingsstadier för ett stort antal växtarter. Stadier som när blad börjar synas, blad börjar breda ut sig, blomanlag syns, blomning, skottsträckning, blomning avslutad, blad skiftar i färg, blad faller av etc, etc. En lära som benämns växternas fenologi.

Denna fenologiska stig är nu återskapad tack vare en botanist  vid Umeå Universitet, Keith Larson. Den 27 juni återinvigdes den i och med att ett seminarium genomfördes i Abisko och de första stolparna för den nu återskapade stigen bars upp på fjället. Till seminariet var släktingar till Thore Fries inbjudna och Clas och Anders Fries, sonsöner till Thores bror Robert Fries, deltog. Bidragen bestod i att vi berättade kort om Thore Fries och hans familj samt vi bar upp ett antal av den nya generationens observationsstolpar på fjället.

Med hjälp av nya fenologiska noteringar de kommande åren kan vi få en bild på hur växtligheten förändrats de senaste 100 åren. En tydligt exempel är hur dvärgbjörk ersatts av fjällbjörk och trädgränsen flyttats upp. Den mer storskaliga effekten av klimatförändringarna finns välgrundade scenarier för, men effekter på lokal nivå, där enskilda individer tjänar sitt uppehälle, finns inte säkra data på. Detta kan nu erhållas för denna region.

Ett annan banbrytande grepp med denna omstart är att alla besökare inbjuds att bidra med datainsamling genom observartioner under våra vandringar efter linjen. Med hjälp av en nedladdningsbar ”app” till mobilen eller via en hemsida kan vi göra fenologiska rapporter. Detta är ett exempel på numera etablerade så kallad medborgarforskning (citizen science) där allmänheten ges möjlighet att bidra. Det har ofta handlat om rapportering av observationer av naturens förändring i hemmiljö, rapporter som ger omfattande data med stor geografisk täckning över lång tid.

Observationer från denna fenologiska stig kan alltså bidra till att kartlägga effekter av de pågående klimatförändringarna. Data om effekter av klimatförändringar som man kan undra om Thore Fries kunde förutse för 100 år sedan och som nu visar sig ytterligt värdefull i dagens botaniska forskningen och samhällsplanering. Man kan fundera på om hans arbete bara var ett resultat av hans botaniska intresse eller om han insåg möjligheterna att studera klimatförändringar på detta sätt. Insåg han redan då vikten i att samla dylika data för framtiden?

Porträtt av Elias Fries till Femsjö hembygdsförening

Gåva till Uppsala universitet