Femsjö

Femsjös historia


De lättbearbetade och väl dränerade jordarna runt Femsjö odlades tidigt och fornfynd visar att människor har vistats i området sedan långt för Kristi födelse. Kyrkan är mycket gammal. Dopfunten i sten anses ha tillverkats redan på 1300-talet.

 

Läget nära den svensk-danska gränsen gjorde att livet i byn tidvis blev turbulent. Femsjö härjades svårt under det nordiska sjuårskriget 1563-1570 och även in på 1600-talet. Utan motstånd från den svenska krigsmakten kunde de danska krigsskarorna tidvis härja fritt. Femsjö kyrka lär ha ödelagts av eld såväl under det nordiska sjuårskriget som år 1644. Socknen låg tidvis öde under dessa tider. Prästen Hans fördes bort av danskarna och det noterades att han "var icke mer".

 

I och med att Halland blev svenskt blev det fred i Femsjö. Befolkningen ökade och 1749 bodde det 370 personer i socknen. Folkökningen var påtaglig under de 100 år som följde för att nå en topp med 906 personer år1886. Därefter minskade befolkningen åter. Många utvandrade till Amerika och senare åt många andra håll. Nu bor det i Femsjö bara omkring 250 personer och befolkningen är därmed åter nere på 1600-talsnivå.

 

Om vi ska föreställa oss miljön i Femsjö som den unge Elias Fries upplevde så får vi ta fantasin till hjälp. Bort med dagens raka vägar, bort med granskogen! I stället får vi tänka oss glesa och ljusa skogar av tall, ek och bok och vackra lövängar och betesmarker. Jordbruket gav knapp utkomst och nödår förekom långt in på 1800-talet. Redskapen var ofta av trä, men också av järn framställt av myrmalm från Färgensjöarna eller Yabergssjön.

 

Fries gjorde omfattande noteringar om floran i Femsjö 1809-10.

Femsjö idag


Kyrkan och kyrkbyn
Femsjö by och dess omgivningar är av riksintresse för naturvården. Den samlade bymiljön med kyrka, skola, kyrkstallar, prästgård och övrig bebyggelse belägen i ett väl hävdat kulturlandskap är av stort värde.

Kyrkan har mycket gamla anor. Takmålningarna från 1749 är väl bevarade och bland inventarierna finns flera föremål som dateras till 1500-tal eller än äldre.

Skolan byggdes 1878. Sedan skolverksamheten lades ner har skolan renoverats med varsam hand och skolbyggnaderna inrymmer nu lokaler som nyttjas som "naturskola" för skolbarn från andra delar av Hylte kommun.

 

Hembygdsföreningens samlingar
Femsjö hembygdsförening vårdar viktiga delar av kulturarvet. Föreningen har samlingar av äldre föremål från trakten, och sköter underhållet av kyrkstallarna, hembygdsstugan "Haggården". Kontakta Krister Wahlström för visning, tel. 0345 12097.

 

Friesminnet i Femsjö
I anslutning till Femsjö prästgård finns ett litet museum, "Friesminnet", där dokumentation av Fries' arbete kan visas för allmänheten. Där finns även samlingar av föremål som på ett eller annat sätt haft anknytning till Fries.

Museet invigdes 1978 och inryms i en liten sidobyggnad till prästgården. Det har till syfte att bevara och hedra minnet av Elias Fries, som föddes i den gamla prästgården den 15 augusti 1794.

Den gamla prästgården revs 1854. Den låg på den plats där nu den stora asken står. Den vackra asken mittemot Friesminnet planterades på 1860-talet. Minnesstenen vid asken sattes upp 1932. På stenen återges namnen på fyra "friesare" som på olika sätt hade anknytning till bygden.

I Friesminnet finns dels ett rum med föremål och information om Fries, dels ett litet rum med "Lars Magnus Lavins bibliotek". I ett tredje rum finns ytterligare föremål med anknytning till bygden, bland annat en bonadsmålning av Per Svensson i Duvhult (1787-1862).

Museet är öppet söndagar kl. 14-17 under juni-augusti. Visning under andra tider kan ordnas, kontaktpersoner: Sören Bjärnborg, tel. 0371-630 49 eller Bo Tengnäs, tel. 0345-12072.

Gula spåret
I anslutning till byn finns tre vandringsleder; en gul, en röd och en blå. Gula spåret är en 3.5 km lång vandringsled genom naturskön miljö. När man går vandringsleden passerar man genom ett reservat som Kyrkan förbundit sig att bevara för framtiden. Från Dullaberget har man en betagande utsikt över Färgensjöarna.

 

Sjöarna
Femsjötrakten är rik på sjöar. Femmen, Slättsjön och Håknasjön är grunda och ganska näringsrika sjöar med rikt fågelliv. De tre Färgensjöarna utgör det största sjösystemet. Vid Ibro finns en fin badplats i Mellanfärgen. Stora Frillen minskades genom sänkning på 1880-talet till hälften av sin ursprungliga yta, och dess omgivningar uppvisar nu en säregen naturmiljö med uddar och öar mellan sjöytor och myrar. Lilla Frillen är en källsjö som vars fina vatten omtalades redan av Fries. Fortfarande njuter Femsjöborna av detta klara fina vatten vid badplatsen i Frillalt.

För den fiskeintresserade finns rika möjligheter. Fiskekort säljs för de flesta större vatten, och för en liten avgift kan man på vissa ställen också hyra båt.

 

Fornlämningar
För den som vill fundera över svunna tider finns flera fornlämningar värda besök. St. Sigfrids källa som ligger ca 2 km från Femsjö nära vägen mot Bygget och Halmstad är en sägenomspunnen liksidig triangelformad uthuggning i berget. I Femsjö finns i flera byar treuddar, en gravtyp från äldre järnålder. En sådan treudd finns 300 m öster om kyrkan nära Bösseberget. Man hittar den genom att vandra Gula spåret.

 

Studera geologi
Geologin runt Femsjö är intressant. Området ligger över havets högsta nivå, men under en tid vid inlandsisens avsmältning var Färgensjöarnas utbredning betydligt större än nu. Deltabildningar vid t. ex. Hallaböke vittnar om den tiden, och Femsjötrakten är också rik på dödisgropar, rullstensåsar, ändmoräner och andra lämningar från istiden.

 

Botanisera
Botanister har under de senaste tvåhundra åren dokumenterat floran på ett sätt som gör att det finns ett rikt vetenskapligt underlag för jämförande studier. Givetvis är Elias Fries arbete inom mykologin av grundläggande betydelse, och många svamparter har vetenskapligt beskrivits från Femsjö-trakten. Detta bidrar till Femsjö-bygdens vetenskapliga värde.

För amatörbotanisten kan Fries dagböcker som finns kopierade i Friesminnet utgöra underlag för vandringar i hans fotspår. Rika tillfällen ges till att följa florans förändringar. Semir Maslos uppföljning från år 2000,FLORA FEMSIONENSIS 1810 - 2000, ger också vägledning om florans förändringar. Den är skriven med Bo Tengnäs och utgiven 2001 av Hylte kommun under namnet Flora Femsionensis 1810-2000. En jämförelse av förekommande kärlväxter i Femsjö socken år 2000 med de noteringar som Elias Fries gjorde i sin Flora Femsionensis år 1810. Den fanns tidigare på Hyltes kommuns hemsida men ligger inte längre kvar.

Bilder på Friesminnet Femsjö

Femsjö kyrka

Prästgården

Friesminnet vården 2013, foto Gunilla Broberg

Information till medlemmarna om minnesstenen som restes 1932

Detta s.k. naturrum som står vid starten till vandringslederna är byggt enbart för att informera om Elias Fries och Femsjötrakten där han växte upp.

En av informationstavlorna som finns i naturrummet

Minnesstenen frmför prästgården. Foto Gunilla Blomberg

Flora Femsionensis år 2000

 

Bygger på Elias Fries förteckning från 1810

 

Flora Femsjonensis

eller FORTECKNING på de i Femsiö Pastorat wildt wäxande Vegetabilier

Ed. VI

 

Femsjö

'Den 4 Sept 1810

 

Utgiven till Elias Fries 200 årsdag den 15  augusti 1994 genom Sigurd Fries

 

( den nu redovisade  upplagan är en jämförelse med nuvarande växtlighet)

Omslaget till den upplaga som Sigurd Fries presenterade vid släktmötet 1994 i Femsjö

Artiklar om Femsjö

Nedan en äldre artikel om Femsjö. Den är hämtad ur Året runt nr 37 den 9 september, år 1991

Föreningen bildades 1929 och har till syfte att vårda minnet av den berömde svampforskaren Elias Fries samt att främja sammanhållningen av hans ättlingar.

Kontakta styrelsen

Copyright @ All Rights Reserved